Vilken resa

Pejos on a wild tour.
Our mission was to buy ostkrokar.


Vi började starka och målmedvetna.
Men vi vart snabbt förvirrade av alla olika vägar.

Vi var tvungen att klättra upp för höga berg för att kunna orientera oss fram.

Livsglädjen började komma tillbaka när vi fick syn på liv.


Men snabbt förvandlades gläjden till tårar när ÖB som tydligen ska ha dom största ostkrokspåsarna var stängd.

Hoppet kom tillbaka till oss när vi fick syn på Statoil.

En bild säger mer än tusen ord....

Vägen hem var hård och lång men vi kämpade...

...Det vart kallare och kallare och våran enegri började försvinna...

...Det fanns stunder då vi inte såg något hopp om att komma hem hela...

...THE END...


Kram Josse

Kommentarer
Lars

Spännande! Men du äter väl inte ostbågar tyckte jag du sa??? Bara grönsaker????

2010-03-07 @ 20:10:59
moster

Du är bäst! vilken spännande berättelse!!!!!

2010-03-07 @ 20:21:39
Iza

Allt detta jobb. Och så fick ni inga ostkrokar. Det var iaf så jag tolkade bilden som sa 1000 ord. Och jag håller med, Kirunas geografi är konstig. Räcker det inte att det är en ihålig stad?

2010-03-07 @ 20:52:43
Blogg: http://izaspjoller.blogspot.com/



< Namn

< E-postadress {visas ej}

< Bloggadress


Kom ihåg mig?
Trackback