Tänk så fel man kan ha

Igår kväll satt jag och Pernilla nere i hennes rum och så kommer Håkan in.
Håkan- MÄÄH vart är godiset?
Vi- Vi var inget godis.
Håkan- Men ni brukar ju alltid ha 1kg godis.
Jag tyckte nästan synd om han för han vart så besviken..hahaha!

Jag- Amanda jag förstår inte hur du kan vilja vara med mig för du stör dig så mycket på folk som pratar fel och pratar jag någonsin rätt svenska.
Julia gav mig den där blicken.
Jag- Det där vart inte rätt va.
Julia- Nej


Kommentarer



< Namn

< E-postadress {visas ej}

< Bloggadress


Kom ihåg mig?
Trackback